Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors och Helsingfors stad har idag offentliggjort ett förslag på etablering av ett Guggenheim-museum i Helsingfors. Förslaget på museet har preciserats utifrån Solomon R. Guggenheim-stiftelsens förslag som presenterades på hösten med utgångspunkt i den internationella arkitekturtävlingen som hölls 2014–2015 och konkurrensen om det påföljande förberedelsearbetet i Finland. Nästa steg är att förslaget går vidare till beslut i Helsingfors stadsstyrelse och stadsfullmäktige enligt den tidtabell som staden fastställt.
En öppen, internationell arkitekturtävling om Guggenheim Helsingfors-museet arrangerades till vilken det kom in 1 715 förslag på museibyggnad från över 70 länder. Vinnare av tävlingen var franska Moreau Kusunoki Architectes förslag Art in the City. Efter att tävlingen avgjorts förberedde och utvärderade projektets finska intressegrupper, det vill säga Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors, Helsingfors stad och finska staten fortsättningen på Guggenheim Helsingfors-projektet.
Guggenheim-stiftelsen presenterade i sitt förslag hösten 2013 att finska staten, Helsingfors stad och privata finansiärer skulle investera i museet. Regeringen beslutade emellertid att inte delta i investeringarna för byggandet av museet i samband med budgetförhandlingarna i september 2016. Efter det fortsatte Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors och Helsingfors stad förberedelsearbetet. Som en del av förberedelsearbetet sammanställde Helsingfors stad även en egen utvärdering av museiprojektets ekonomiska effekter. Det förslag som publiceras nu bygger på Helsingfors stads utredning och beredningsgruppens arbete.
”Jag är mycket nöjd med det förberedelsearbete vi har gjort tillsammans med Helsingfors stad och projektets intressegrupper samt med det färdiga förslaget. Nu kan Helsingfors stad fatta beslut om etableringen av museet. Det är ingen brådska med att fatta beslut – det är viktigt att föra en bred diskussion om förslaget. Guggenheim Helsingfors-museet skulle vara en lönsam investering för alla deltagande parter, som förutom en kultur- och turistattraktion i världsklass även skulle bidra med ökad sysselsättning och skatteintäkter i Finland”, säger Ari Lahti, ordförande för Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors.
Andelen privat finansiering har ökat
De viktiga ändringarna i förslaget jämfört med det tidigare förslaget är:
- En ökad betydelse för den privata finansieringen. Statens andel som finansiär av museibyggnaden har ersatts med privat finansiering, som består av privata investeringar och ett privat lån. Helsingfors stads investeringsandel av byggnadskostnaderna för museet på 130 miljoner euro skulle högst uppgå till 80 miljoner euro. Återstående andel på 50 miljoner euro skulle täckas med privata investeringar och lån, och Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors skulle stå för kostnaderna.
- Licensavgiften har sjunkit. Licensavgiften som betalas till Guggenheim-stiftelsen – som bland annat garanterar museet rätten att använda Guggenheims samlingar, forskning, personal och expertis – har sjunkit med 10 miljoner US-dollar. Licensavgiften skulle nu bli 20 miljoner US-dollar (18,4 miljoner euro). Den skulle finansieras i sin helhet med redan insamlade privata donationer.
- Ett fastighetsaktiebolag skulle ansvara för byggandet av museet. Enligt förslaget ska ett fastighetsaktiebolag som grundas av Helsingfors stad och Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors tillsammans ansvara för byggandet av museet. Fastighetsaktiebolaget hyr sedan ut byggnaden för museiverksamhet till den finska allmännyttiga stiftelse som driver konstmuseet Guggenheim Helsingfors. Helsingfors stad skulle ansvara för skötsel- och underhållskostnaderna för fastigheten.
Det faktum att staten inte längre finns med bland finansiärerna av museibyggnaden har inte ökat storleken på Helsingfors stads investering. Projektets positiva ekonomiska och kulturella effekter och effekter på turismen motsvarar enligt Helsingfors stads utredning tidigare uppskattningar.
En finsk allmännyttig stiftelse skulle ansvara för museets dagliga verksamhet. Museets verksamhetskostnader uppskattas uppgå till cirka 11,6 miljoner euro och museets intäkter till 11,2 miljoner euro om året, inklusive det statliga stödet till museerna som omfattas av statsandelar. Utöver statens årliga stöd och kostnaderna för skötsel och underhåll av fastigheten skulle inte museet få stöd från offentliga medel.
Förslag för utvärdering av staden
I nästa steg övergår förslaget till museiprojektet till Helsingfors stadsstyrelse för behandling. Det slutliga beslutet om att gå vidare med projektet fattas av stadsfullmäktige. Tidtabellen för beslutsfattandet bestäms av Helsingfors stad.
Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors önskar att Helsingfors stadsstyrelse och -stadsfullmäktige ska se Guggenheim Helsingfors-museet som en lönsam investering. Förutom att det är lönsamt för hela Finland är det just Helsingfors som på ett betydande sätt skulle gynnas av effekterna på turismen, kulturen och sysselsättningen.
Guggenheim Helsingfors-museet har betydande positiva effekter
Utredningen som gjordes av Helsingfors stad understryker de positiva ekonomiska effekter som museiinvesteringen leder till och därmed projektets ekonomiska bärkraft. Museet skulle öka skatteintäkterna med sju miljoner euro årligen. Dess inverkan på produktionen skulle uppgå till 23,5 miljoner euro om året och det skulle skapa nya arbetstillfällen motsvarande 400 årsverk per år. Dessutom skulle museet när det befinner sig i byggnadsstadiet ha en inverkan på skatteintäkterna på 24 miljoner euro, på produktionen med 100 miljoner euro och på sysselsättningen med 1 220 årsverk.
Enligt stadens uppskattning skulle Guggenheim Helsingfors-museet dessutom ha en betydande inverkan både på antalet utländska och inhemska turister. Museet skulle göra Helsingfors och Finland mer internationellt känt och stärka dess ställning som kulturellt mål och resmål och öka investeringarna i turismen. Dess effekter på turismen, investeringarna, den internationella dragningskraften och sysselsättningen skulle vara konkreta och omedelbara. Dessutom skulle museet öka besökspotentialen för de befintliga konstmuseerna. Guggenheim Helsingfors-museets inverkan på turismen har även tidigare i år utretts av Taloustutkimus.
Guggenheim Helsingfors-museet skulle ge en större tillgång till konst och kultur och producera utställningar av internationell klass, som skulle turnera i världen. Dessutom skulle museets samarbete med de andra Guggenheim-museerna och det internationella museifältet ge finska konstnärer ökade möjligheter att bli framgångsrika på internationella arenor. Det skulle bidra till att främja sysselsättningen bland konstnärer och att göra den finska moderna konsten, designen och arkitekturen mer känd i världen. Guggenheim Helsingfors skulle bedriva ett omfattande samarbete med finska och nordiska museer.
Presentationsmaterialet i sin helhet med bilagor www.guggenheimhki.fi/esitys2016/